Ebba Brink kommer senast från Lunds Universitet där hon forskade om klimatanpassning, naturbaserade lösningar och medborgarengagemang. Hon är ett värdefullt tillskott i teamet som arbetar med Manabas och Projekt stranderosion på Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Vad gör en klimatanpassningsstrateg?
Klimatanpassning innebär att vi måste anpassa samhället till att kunna hantera effekterna av klimatförändringar, som kan visa sig i form av översvämningar, ras, skred och erosion, värmeböljor och torka.
Länsstyrelsen har bland annat ansvar för att stödja och följa upp kommunernas klimatanpassning, samordna regionala aktörer och analysera klimatförändringarnas påverkan på länet.
Som klimatanpassningsstrateg hjälper jag till att samordna den processen.
Vad tycker du är mest intressant med stranderosionsprojektet?
Det intressanta är att vi testar konkreta lösningar i verkliga miljöer, samtidigt som vi försöker förändra hur vi arbetar mer systematiskt. Det är ofta inte tekniken som är svårast, utan frågor som ansvar, finansiering och acceptans. När det gäller erosion är naturbaserade lösningar ofta bättre än hårda konstruktioner för att inte sprida erosionen nedströms eller till grannfastigheten.
Vad är din roll i projektet här på Länsstyrelsen?
Jag kom in i projektet ungefär halvvägs, och det är spännande att se hur mycket som hänt med piloterna där markägare, SGI och kollegorna på Länsstyrelsen testar olika lösningar mot stranderosion.
Min roll är att representera ett bredare klimatanpassningsperspektiv. Jag jobbar parallellt med Länsstyrelsens nya handlingsplan för klimatanpassning, där vi försöker lyfta in lärdomarna från stranderosionsprojektet.
Vad tänker du om naturbaserade lösningar som metod för klimatanpassning?
Att använda grönska för att exempelvis fördröja och sakta ner vatten för att förhindra översvämning, eller skapa svalka under värmeböljor, är ett smart sätt att arbeta. Det är ofta billigare än tekniska lösningar och bidrar till attraktiva levnadsmiljöer för människors vardagliga liv alla dagar då det INTE är översvämning.
Naturbaserade lösningar ingår i en större verktygslåda för klimatanpassning, som även omfattar tekniska (“grå”/”hårda”) åtgärder, organisatoriska åtgärder, sociala insatser och ekonomiska styrmedel. Åtgärder bör väljas och kombineras efter platsens förutsättningar och vad som ger störst samhällsnytta – och komplettera varandra så att om en åtgärd inte fungerar i en krissituation finns det en annan som gör det.
Vad är fokus framåt?
Projektet tar slut 30 september 2027, men arbetet slutar inte där. Fokus framåt blir att ta tillvara resultaten och omsätta dem i praktiken – till exempel i vägledning, planering och framtida projekt, så att fler kan arbeta med naturbaserade lösningar.
